Justinbieberfairytale

När jag kom ut ur badrummet utbrast Lina:

- Äntligen! Herregud vad långsam du är! Nu går vi!

Hon halvt sprang ut ur rummet. Jag slängde snabbt ner plånbok, mobil och lite smink i väskan, låste dörren och fick rusa ikapp henne.

- Ta det luugnt! sa jag andfått.

- Neej, jag vill hitta något riktigt fint som jag kan ha på konserten! Vi har bara 4 timmar på oss innan vi måste vara tillbaka på hotellet!

- Lina.. Du kommer förmodligen att springa förbi alla fina kläder om du håller det här tempot, sa jag och skrattade.

Äntligen saktade hon ner. 2 timmar, 13 butiker och 960 kronor senare var vi slutkörda och bestämde oss för att pausa och ta en fika. Både var övertygade om att vi inte orkade röra en fena till, och att vi var tvungna att gå tillbaka till hotellet och vila upp oss så att vi skulle orka hålla igång senare på kvällen.

Klockan var 18.00 när vi gick ut genom dörren, festfina och fixade. När vi kom till Globen var det smockfullt med folk. Vi ställde oss i kö. Överallt hördes extremt glada Justin fans och stod och skrek hans namn i hopp om att han skulle höra dem.

- Aaah, jag blir galen av längtan! sa Lina plågat, fast samtidigt väldigt lyckligt.

- Jag längtar faktiskt också lite, sa jag. Lina skrattade åt mig och sa:

- Tack för att du följer med mig. Asså verkligen, det hade inte varit alls lika kul att gå med någon annan, eller ännu värre, SJÄLV!

- Men sluta! Det är jätteroligt ju!

Det blev vår tur att visa fram våra biljetter, och "biljettvärden" hälsade oss välkomna. Vi trängde oss in och vi hade faktiskt lyckats fixa plats längst fram! Lina var hysterisk.

- FATTAR DU?! JAG KOMMER ANTAGLIGEN ATT FÅ RÖRA VID HONOM!

- Jaaa, det är sjukt! skrek jag. Det var en sån sjukt hög ljudvolym att man var tvungen att skrika.

Plötsligt blev scenen alldeles rökig och man såg en kula komma upp ur marken. Jag, som inte var ett stort Bieber-fan fattade låångt efter alla andra, som började skrika för full hals, vad som hände. Det var Justin som kom i kulan! Det var en sån enormt härlig stämning - globen var packat med glada människor - så att man fick gåshud. Jag skrek lite jag med. Så började han sjunga. Det här var så mycket bättre än hans låtar när de var inspelade! Det kändes otroligt att jag fick vara där, bara 5 meter ifrån en av tidernas största tjejidol. Alla skrek "I LOVE YOU JUSTIN" på engelska, för att han skulle förstå. Han skrattade och sa:

- Love you too!

Alla skrek av glädje. Han började spela en lite mystisk melodi på gitarren.

- All right. Are you guys ready?

- YEEEES! skrek alla samtidigt.

- Are you sure?

-YEEEEES!!

- All right, lets go.

Så började han sjunga på "Favorite Girl". Jag började tycka att han var riktigt bra! Han hade en väldigt fin och mjuk röst. Under andra refrängen kändes det som att han tittade på mig, jag mötte hans blick flera gånger. Men jag kanske hade fel. När han sjöng "cause your the girl of my dreams" sista gången, var jag nästan säker på att han tittade på mig. Konstig känsla. Varför skulle han titta på just mig? När han hade sjungit klart vinkade han in en av backstage-arbetarna för att säga något. Jag passade på att prata med Lina lite.

- Shiit, vad bra han är! sa jag. Jag är riktigt förvånad.

- Jag säger ju att han är bra! svarade Lina glatt.

Justin började sjunga på "That should be me", och jag riktade min uppmärksamhet mot honom igen. Plötsligt tog någon tag i min arm.

 

 

------------------------------------------------------------------------------------------------

Vad ska hända? Vem var det som tog tag i Elinas arm? Nästa kapitel kommer förmodligen imorgon (19 januari 2011). Men först vill jag ha minst 3 kommentarer, så att jag vet att det är någon som läser. :) Gillar ni att det är långa kapitel? Eller vill ni att jag ska skriva kortare?

BIEBERLOVE