Justinbieberfairytale

När filmen väl var igång kröp vi upp i soffan. Vi satt alldeles för långt ifrån varandra, tyckte jag, så jag tog modet till mig och flyttade mig närmare honom. Mycket närmare, så nära att våra armar snuddade.Han log och lade armen om mig. Åååh, herregud. Jag trodde att jag skulle dö. Jag lutade huvudet mot hans axel, och så satt vi hela filmen. När filmen tog slut, sa han något jag aldrig kommer att glömma:

- Elina..?

Han rodnade.

- Yes Justin? frågade jag och tittade på honom.

- I.. I kind of like you.. A lot..

Han tittade ner i golvet och som hemskt generad ut. Jag böjde mig fram och kysste honom. En gång. Han tittade förvånat på mig, och sedan log han. Han kysste mig, och jag kysste honom tillbaka. Det var en sådan där kyss, när ingenting annat spelar någon roll, när det enda du kan se är den andra personen, och det liksom slår gnistor om dig. Precis så kändes det. Alldeles, alldeles underbart.

---------------------------------------------------------------------------------------------

Justins perspektiv:

Jag hade aldrig varit så kär  hela mitt liv.. Bara att se på henne fick mig att smälta totalt inombords. Hon hade somnat på min axel, och jag kunde inte få nog av att titta på henne. Jag drog försiktigt mina fingrar genom hennes vackra bruna hår, upptäckte varenda drag i hennes fina ansikte. Jag drog med fingret över hennes läppar, och jag tyckte mig se ett litet leende, och undrade vad hon drömde om. Kanske mig? Man kan ju alltid hoppas. "Jag älskar dig" viskade jag bara för att höra hur det lät, det vågade jag inte säga högt till henne. Inte än. Jag började nynna på One Less Lonely girl, och kände att låten verkligen hade hittat sin mening. Den handlade om henne. Plötsligt tittade två stycken vackra, nötbruna ögon upp på mig. Jag log brett, och jag böjde mig ner och kysste henne.

- Sleepyhead, viskade jag i hennes öra och hon fnissade till.

- Oh, i´m sorry, I think I fell asleep.. Why didn´t you wake me up? frågade hon och såg plötsligt allvarligt på mig. Man kunde se att hon tyckte att det var pinsamt att hon hade somnat.

- You are so cute when you sleep, svarade jag, och råkade komma åt hennes mage. Hon fnissade till.

- Oooooh, you´re ticklish? utbrast jag och gav mig på henne. Hon skrattade så att hon höll på att kikna och bad om nåd. Men jag fortsatte och tillslut hon låg ner i soffan och  jag böjd över henne. Jag lutade mig ner och kysste henne, på halsen kinderna, pannan, näsan, hakan, överallt utom på munnen.Till slut såg man att hon verkligen ville att jag skulle kyssa henne på munnen, och retsam som jag är, började jag resa på mig. Hon slängde armarna om mig och drog mig tillbaka, och hon kysste mig passionerat. Jag såg stjärnor. Hur kunde en människa vara så extremt underbar? Vad hade jag gjort för att förtjäna henne?

Vi låg där i soffan och såg in i varandras ögon i säkert en timma, och plötsligt var klockan tolv, och Elina fick sms.

Hejsan hjärtat <3

Jag tänkte sova här ifall det är okej med dig?

Pusspusspusspuss från Lina<3

Jag kikade över hennes axel och såg att det var från hennes kompis Lina, så mycket förstod jag, men resten var helt obegripligt. Jag tänkte att jag kanske skulle gå innan hon kom hem.

- It´s late.. sa jag. Maybe I should be going...

Elina rynkade pannan.

- Do you really have to leave? frågade hon och gav mig en ledsen blick. Men sen sken hon upp.

- Maybe the paparazzis are still there? sa hon hoppfullt.

Jag skrattade lite, och gick bort till dörren för att titta ut genom nyckelhålet. Det verkade inte vara någon kvar, men jag ville stanna här.. Jag log lite för mig själv och gick bort till henne igen.

- It seems that there is one sleeping outside your door, sa jag finurligt.

- NO WAY! What a nolifer! utbrast hon och sprang bort till dörren för att kolla.

Hon vände sig om och tittade undrande på mig.

- But Justin.. There is no...

Då förstod hon. Hon fnissade lite och kramade mig.

- Or maybe.. there is still a whole bunch of them out there, sa hon lite förföriskt och lade armarna om min hals.

- Yes.. And I MIGHT just have to spend the night here with you.. svarade och jag kysste henne.

Elinas perspektiv:

Aaaaaah. Justin skulle sova här! Lina skulle sova hos sina kompisar, så jag behövde inte oroa mig över vad hon skulle tycka.Vi satt och pratade tills klockan blev ett. Vi bestämde oss för att fixa i ordning oss, så jag gick in i badrummet. Så fort jag hade stängt dörren fick jag verkligen tygla mig själv för att inte hoppa och skrika högt av lycka. Fick man vara så här jävla lycklig?! Jag tittade på mig själv i spegeln ett tag och bara log. Jag tvättade bort mitt smink och tog på mig en gigantisk tröja som jag hade snott av pappa att sova i. Jag tog mod till mig och öppnade dörren. Där stod Justin utan tröja och jag tittade snabbt bort

- Sorry!

Plötsligt kände jag hur Justin omfamna mig bakifrån.

- What are you sorry for? frågade han och vred mig runt så att jag stod så nära honom att jag kunde känna hans andning. Han såg på mig med sina hundögon som jag bara älskade.

- Äh, nothing..

Jag ville inte riktigt titta på honom för då skulle han se mig utan smink, och jag klarade knappt att se det själv. Han satte ett finger under min haka och drog upp den så att jag såg honom i ögonen. Han kysste mig och jag tryckte mig mot honom.Tillslut var vi tvungna att ta en paus för att andas. Vi landade flämtandes på sängen och jag log. Det sista jag såg innan jag somnade var Justins vackra ögon som såg in i mina.

----------------------------------------------------------------------------------------------

Lite tråkigt kapitel, men jag är som sagt sjuk.. :( Jag ska förhoppningsvis hinna skriva ett till idag, annars kommer det mer imon! :D Kom ihåg att kommentera!

BIEBERLOVE

Hejsan!

Varför kommenterar ni inte? Jag tycker att det är tråkigt att jag ska vara tvungen att be om det och säga att ni måste kommentera ett visst antal kommentarer för att jag ska lägga upp nästa kapitel.. Vad har ni för anledningar att inte göra det? Jag förstår inte :( Jag ser att jag får besök, men om 20 personer läser ett kapitel och jag får 2 kommentarer, då visar ni inte speciellt mycket intresse, och varför ska jag skriva då?

Tack till er som faktiskt kommenterar:

TACK! Det är guld värt.

Ha det bra.

BIEBERLOVE

- OMG! Han kommer om 5 minuter! utbrast jag.Jag är inte alls färdig! sa jag förfärat.

- Jodå, du ser jättefin ut! Fixa till håret lite bara, sa Lina och log mot mig.

Vi gick in i badrummet och fixade till oss. Lina tog bort allt läppstift, och satte på sig nytt smink lite snabbt, och jag lade håret till rätta. Jag var faktiskt ganska nöjd med hur jag såg ut. Lina skulle ut och träffa några kompisar, så hon önskade mig lycka till och gick.

Jag tittade mig en sista gång i spegeln innan jag tog på mig.När jag öppnade dörren fick jag världens chock..

------------------------------------------------------------------------------------

Elinas perspektiv:

Jag ryckte till. I korridoren såg jag Justin komma rusandes med blommor i ena handen och solglasögonen i den andra, och efter sig hade han jag vet inte hur många paparazzis. Många var det i alla fall. Jag gick ut i korridoren för att dra med honom in på mitt rum. När jag satte foten utanför dörren insåg jag hur dumt det var. Kamerorna började blixtra, och jag slet tag i Justin precis när han kom förbi. Shit.. Tänk om det kom ut att han var på någon tjejs hotellrum? Lina hade berättat flera gånger om att andra tjejer som Justin träffat hade fått dödshot och massa konstiga saker av hans fans.Och stackars Justin. Han skulle garanterat få hur mycket frågor som helst om de här bilderna. Vi fick väl hoppas på det bästa.

Jag smällde igen dörren, så att paparazzina verkligen skulle förstå att de inte var välkomna. Justin andades ansträngt.

- Thank you! flåsade han.

- No problem, svarade jag och såg oroligt på honom. Are you okay?

- Im fine, just a little stressed, sa han och log. Han började andas lugnare och tittade ner i marken med en ledsen blick.

- What is it? frågade jag bekymrat.

- It´s just that.. I wish you wouldn´t have had to see that.. I just want to be a normal guy to you..

- It doesn´t matter Justin! You are still the same person! sa jag och gick lite närmare honom, och gav honom en lång kram.

Han kramade mig tillbaka och viskade något, som jag inte riktigt kunde höra. Vi stod så ett tag, och jag blev alldeles varm och kände hur det pirrade i hela kroppen. Jag blev plötsligt så medveten om allt, varenda hjärtslag, hans andedräkt mot min hals, sättet han höll sina armar om mig.

Justins perspektiv:

Det här var ju löjligt. Jag hade känt henne i två dagar, och jag stod här med fjärilar i magen, och ben som förvandlades till gelé när hon kramade mig. Men jag njöt, så himla mycket. Jag drog in lukten av hennes fina, bruna hår och log för mig själv. Hon var perfekt helt enkelt, men jag vågade inte berättade det för henne.. Inte än. Tänk om hon bara såg mig som en vän? Jag hade aldrig känt något för en tjej på så här kort tid förut. Det bara måste ju betyda något.

Jag kände hur hon började låtsa på greppet, och ville inte släppa, men jag insåg att det skulle verka töntigt ifall jag inte släppte. Jag såg henne i ögonen herregud.. Man kunde ju drunkna i de där vackra, gröna ögonen. Jag märkte att hon vek undan med blicken och rodnade, och hon sa:

- Uhm.. Do you want something to eat or drink? Im kind of hungry. And I guess we´re gonna have to stay here tonight.

Hon skrattade lite. Ett perfekt skratt.

- Yees, I think we´ll have to, svarade jag och skrattade jag med. And im hungry too! Jag kände hur magen kurrade till.

- Shall we call roomservice and order some food? frågade hon och log glatt.

- That will be great!

Vi satte oss i soffan med menyn och skrattade åt alla konstiga maträtter som serverades. Jag undrade verkligen vad "köttbullar" var, och Elina förklarade att det hette meatballs på engelska, men jag hade ingen aning var det var. Till slut hade vi bestämt oss och Elina ringde och beställde två portioner med köttbullar. Nu när jag hade fått syn på det så var jag ju bara tvungen att prova! Jag tittade förundrat på Elina. Det lät så konstigt när hon pratade på svenska.Hon märkte att jag tittade konstigt på henne och började gapflabba:

- Du skulle se din min just nu.. Oh! I mean, you should see your face right now!You´re just too cute!

Elinas perspektiv:

När roomservice knackade på dörren gick jag och öppnade, och ställde mig bakom dörren så att paparazzina, som märkligt nog var kvar efter 30 minuter, inte skulle kunna ta några kort. På vagnen som kom inrullandes stod två tallrikar med rykande het mat,  en vit duk, ljuskandelaber och massor av rosenblad. Mannen som körde vagnen hälsade artigt och dukade upp på bordet.

Sedan vred han ned belysningen och tände ljusen och gick. Gud så romantiskt det var! Det enda som saknades var en riktigt romantisk låt.Justin verkade ha läst mina tankar, för precis när jag hade tänkt det spelades en otroligt vacker låt i rummets högtalare. Jag log mot honom.Han sträckte ut sin hand  och frågade:

- May I?

Jag rodnade och tog hans hand.Här stod jag och skulle just dansa med en underbar kille. Hur romantiskt var inte det?

Han lade händerna omkring min midja, och jag la mina runt hans nacke. Vi stod där och rörde oss långsamt, långsamt i en liten cirkel, med blicken hela tiden fäst på varandra. Efter ett tag tog låtarna slut, och vi gick och satte oss vid bordet.Han hade sin hand på bordet hela tiden, och när han berättade om sin mamma och pappas skilsmässa, och att han aldrig träffade sin pappa, kunde jag inte låta bli att ta den. Han grät nästan.

Efter ett tag tyckte vi att det var dags att hitta på något. Eftersom vi inte kunde gå ut på grund av alla paparazzis, så bestämde vi oss för att se på lite film. Jag hade med mig några hemifrån, och tog fram dem så att han skulle få välja.

- Hmm.. Do you want to see the Grudge? frågade han.

- Noo, I always get so scared when I watch that scary movies, sa jag förskräckt. But maybe.. The notebook?

- As you wish, sa han och skrattade.

När filmen väl var igång kröp vi upp i soffan. Vi satt alldeles för långt ifrån varandra, tyckte jag, så jag tog modet till mig och flyttade mig närmare honom. Mycket närmare, så nära att våra armar snuddade.Han log och lade armen om mig. Åååh, herregud. Jag trodde att jag skulle dö. Jag lutade huvudet mot hans axel, och så satt vi hela filmen. När filmen tog slut, sa han något jag aldrig kommer att glömma:

- Elina..?

Han rodnade.

- Yes Justin? frågade jag och tittade på honom.

- I.. I kind of like you.. A lot..

Han tittade ner i golvet och som hemskt generad ut. Jag böjde mig fram och kysste honom. En gång. Han tittade förvånat på mig, och sedan log han. Han kysste mig, och jag kysste honom tillbaka. Det var en sådan där kyss, när ingenting annat spelar någon roll, när det enda du kan se är den andra personen, och det liksom slår gnistor om dig. Precis så kändes det. Alldeles, alldeles underbart.

--------------------------------------------------------------------------------

Ojojoj, nu händer det grejer! Vad tycker ni om att jag skrev ur både Justins och Elinas perspektiv? Ska jag fortsätta med det, eller bara skriva ur Elinas perspektiv? :)  Förlåt för den dåliga kvaliten på vissa av bilderna.. :(

BIEBERLOVE

Efter ungefär 5 minuter stannade bilen utanför mitt hotell.

- Well.. I guess it’s time to say goodbye then.. sa Justin sorgset. Men sen sken han upp. But.. Maybe you want to meet again tomorrow? frågade han glatt.

- Yes, that i’d love to! svarade jag och log.

- Can I come and pick you up at seven o’clock? And then we’ll see  what we do?

Man såg verkligen på honom hur glad han blev. Och sju var en bra tid, då kunde jag och Lina shoppa hela dagen innan. Perfekt!

- That will be great! svarade jag och skrattade.

Innan jag öppnade bildörren böjde jag mig fram och gav honom en snabb puss på kinden, och viskade hejdå i hans öra. Sedan skyndade jag mig ut, jag vågade inte riktigt se hans reaktion. Jag sprang över vägen och in genom svängporten. Direkt när han inte längre kunde se mig fick jag ett utbrott och började dansa omkring i lobbyn. Alla stirrade, men jag orkade inte bry mig. Han var underbar! Sen kom jag ihåg Lina, och fick genast dåligt samvete, så jag skyndade mig upp till rummet.Jag tog trapporna eftersom jag var så full av överskottsenergi. Jag öppnade dörren och såg Lina komma rusande med världens bredaste smile.

------------------------------------------------------------------------------

Vi satt i sängen, och ingen av oss kunde sluta le.

- Du måste berätta ALLT! sa Lina entusiastiskt.

Jag skrattade åt henne för hon var så himla gullig, och så satte jag igång.

- ...och sen så frågade han ifall jag ville ses imon också! Jag sa ja såklart.. Det är väl okej med dig?! Men sen pussade jag honom på kinden och sprang ut ur bilen! Jag var sjukt uppspelt och pratade så fort att jag snubblade på orden.

Jag hade ju inte kunnat visa hur glad jag blev just då, förutom kanske att jag pussade honom på kinden, men nu trodde jag att jag skulle spricka. Jag längtade så himla mycket!Jag kunde inte sluta tänka på hans leende, hur han rörde sig hur han gick, den där lilla grejen han gjorde med sitt hår.. Jag gillade honom verkligen!

- Aaaaah! utbrast Lina när hon fick höra att jag hade pussat honom på kinden. Oh. My. God. Självklart är det okej för mig!

- Du är bäst! Han ska komma och hämta mig klockan sju, så vi hinner i alla fall vara med varandra hela dagen innan, och SHOPPA!

- Ja, det blir grymt! Men ska vi gå ner och äta lite middag eller? Jag svälter ihjäl här!

När jag kände efter var jag också rejält hungrig. Jag hade bara inte kunnat känna det på grund av alla lyckokänslor.

- Ja, shit, jag är också skithungrig!

Vi gick ner till hotellets restaurang. De serverade allt möjligt gott, men jag tog fetaost-biffar med klyftpotatis.

När vi hade ätit upp tänkte vi att vi skulle vara lite nyttiga och inte ta någon efterrätt. Ni kan ju gissa hur det slutade. 30 minuter efter att vi hade ätit upp maten satt vi där och spydde nästan av mätthet efter varsin stor banana split.

Vi hade suttit där länge, och eftersom vi blev så mätta och trötta av maten så gick vi upp till rummet och såg en film. Det blev "The Last Song". Det var nog den sorgligaste filmen jag hade sett, det var länge sedan jag grät så mycket.

När klockan blev tolv var båda helt utmattade och vi gick och lade oss, med kläderna på och allt.

Vi vaknade ganska sent den morgonen. Klockan var redan tio i elva, och vi fick lite panik, eftersom de slutade servera frukost klockan elva. Vi tog på oss kläder fort som bara den och rusade sedan ner. Som tur var hann vi ta mat precis innan de började plocka bort.

När vi hade ätit klart gick vi upp för att sminka oss, och sedan tog vi på oss skorna och gick. Jag tog Justins jacka på mig, och Lina tittade storögt på den.

Vi gick omkring på stan och fönstershoppade mest, eftersom det var så fint väder. Jag fick i alla fall med mig ett par byxor och ett par skor.När klockan var tre var vi båda hungriga och gick till närmsta SubWay. Man blev hungrig av att shoppa! Vi gick i lite fler affärer, men efter ett tag tröttnade vi och gick hemåt.Klockan var fem när vi klev in genom dörren till hotellrummet. Jag tog en dusch och Lina hjälpte mig att välja kläder och att sminka mig. Sedan sminkade jag henne också, och helt plötsligt, bara sådär, så hade jag råååkat måla läppstift över hela hennes ansikte! Vi skrattade så mycket att vi tillslut låg på golvet i två små flämtande högar.

- Du.. Ser.. Förjävlig ut, skrattade jag.

Då fick jag ett sms.

Hi shawty <3

Im leaving my appartement in soon.. I´ll be at your place in ten minutes.

Hugs from Justin <3

- OMG! Han kommer om 5 minuter! utbrast jag.Jag är inte alls färdig!

- Jodå, du ser jättefin ut! Fixa till håret lite bara, sa Lina och log mot mig.

Vi gick in i badrummet och fixade till oss. Lina tog bort allt läppstift, och satte på sig nytt smink lite snabbt, och jag lade håret till rätta. Jag var faktiskt ganska nöjd med hur jag såg ut. Lina skulle ut och träffa några kompisar, så hon önskade mig lycka till och gick.

Jag tittade mig en sista gång i spegeln innan jag tog på mig.När jag öppnade dörren fick jag världens chock..

-------------------------------------------------------------------------------

Vad tror ni att hon blev rädd för? :O

Denna gången vill jag ha 8 kommentarer innan jag publicerar nästa!

Och jag tänkte på en sak.. :) Bara för att det redan är så många kommentarer på ett kapitel som jag har bett er att göra MINST, så betyder ju inte det att ni ska låta bli att kommentera sen! Det är jättebra när ni kommenterar, och då känner jag verkligen uppskattning för att jag skriver!

BIEBERLOVE

Hello!

Vad tycker ni hittills? Är det något ni tycker att jag ska tänka på eller så? Längre/kortare kapitel? :)

Kom ihåg att kommentera, bara två kommentarer kvar!! Kom igen, det klarar ni!

Här får ni några bilder på det vackraste i världen..

BIEBERLOVE

När vi hade ätit klart var klockan kvart i tolv. Klockan hade visst blivit mycket innan vi var klara, även fast jag hade ställt klockan .Vi gick tillbaka till rummet och pratade den sista kvarten.

Prick klockan tolv om ett sms från Justin:

Hi! :)

I’m here now! Come down to the lobby, i’ll be waiting there.

Hugs from Justin <3

- Aaaah! skrek jag. Han är här!

- Omg! Gå nu, svarade Lina.

Jag kramade om min kompis och gick ut genom dörren.

------------------------------------------------------------------------------------

Jag gick ner för trapporna till lobbyn. Vi bodde på högsta våningen, så det tog ett tag. Innan jag klev ut i lobbyn drog jag ett djupt andetag och intalade mig själv att det skulle gå bra. Eller, jag försökte i alla fall. Så tog jag steget ut. Det var inte särskilt mycket folk i lobbyn, men jag kunde inte se Justin. Jag såg mig förvirrat omkring tills jag fick ett sms. Det var från Justin:

I have to say that you look great! I'm wearing a black T-shirt and chinos,

sunglases and a cap. Look behind you.. :)

Hugs from Justin <3

Jag vände mig om och såg en kille i svart tröja och beiga byxor som jag antog var han. Man kunde inte känna igen honom, om man inte tittade riktigt noga. Jag kände hur det sög till i magen och gick fram emot honom. Han log.

- Hi! Wow, you look great, sa han.

- Aaw, thank you! svarade jag och gav honom ett brett leende.

- Shall we go then? frågade han.

- Where? svarade jag förvånat.

- I was thinking that maybe we could go to a park and picnic.. Han rodnade.

- Thats so sweet! suckade jag och kände hur det pirrade till i kroppen.

Han skrattade lite och drog med mig ut på gatan. När vi klev ut genom dörren slogs jag av en väldigt oväntad syn. Där, mitt på vägen stod två vita hästar och en vagn. På den vinröda kuskbocken satt en vitklädd kusk och väntade. Jag drog efter andan.

- Justin!You are just too cute!sa jag, jag var överlycklig. Han var så himla gullig att jag bara ville krama honom, men jag vågade inte. Vi hade ju knappt träffats.

Han log mot mig och lade handen på min rygg. Jag rodnade, men det var ändå mysigt. Han hjälpte mig i upp i vagnen, och sedan bar det av. Vi pratade om allt möjligt, om våra familjer, vänner, om hans liv som artist och massa andra saker. Utan att jag visste ordet av stannade vagnen och vi var framme vid en park. Jag hade inte en aning om vart vi var men det var i alla fall mysigt, och inte så mycket folk, så vi skulle nog kunna prata utan att folk lyssnade och förstod att det var han. Han klev ur vagnen och tog en korg som hade stått i den med sig. Sedan sträckte han leende ut sin han mot mig och sa:

- My Lady.

Jag tog hans hand och rodnade. Varför skulle han vara så himla söt? Hans hand var varm, och höll mig i ett fast grepp. Helt perfekt.. Jag tittade honom försiktigt i ögonen och han log. Så klev jag ur vagnen och vi bredde ut en röd och vit rutig filt i på gräset. Jag satte mig ner och han tog fram picknick korgen. Det fanns kyckling, pizza, tårta, kakor, allt möjligt gott!

- I didn’t know what you like, so I brought lots of things..

- Aaw, I love it all!svarade jag och log mitt allra bästa leende.

Vi satt där väldigt länge, och efter ett tag började det bli lite kallt. Jag huttrade till, och han såg det.

- Are you cold sweety? frågade han.

- Yes, a little.. svarade jag, men i själva verket frös jag jättemycket.

Han rynkade pannan.

- Do you want my jacket?

Jag nickade och log. Han var så himla omtänksam.

- But you have to tell me if you’re getting cold then, okay? sa jag uppmanande.

- I promise, svarade han.

Jag tog på mig jackan och flyttade mig försiktigt lite närmare honom. Jag såg hur han log. Så reste han sig upp, och jag fick lite panik. Shit, tänk om han tyckte att jag var alldeles för på? Han gick bort en bit, och jag undrade vad han gjorde. Så såg jag vad han egentligen gjorde. Han hämtade en gitarr bakom ett träd några meter bort.

Åh herregud, tänkte jag. Nu svimmar jag, gud vad han är gullig.

Han satte sig ner på filten och tittade mig i ögonen. Han behövde inte säga någonting, han såg på mig att jag blev smickrad. Han började sjunga på Favourite Girl. Det var låten han sjöng när han såg mig i publiken. Jag fick tårar i ögonen. Så himla vackert. Han släppte inte blicken från mig mer än några få gånger.Skulle man verkligen kunna gilla en person så här mycket genom att bara träffas en gång? För jag tyckte verkligen om honom. Så himla snäll och söt. När han hade sjungit klart kunde jag inte hålla mig, utan böjde mig fram och gav honom en stor kram.

- That was really beautiful, viskade jag med tårar i ögonen.

- You are beautiful, svarade han.

Jag rodnade.

- Yes, svarade jag. Fan. Yes? Vad var det för svar på en sån sak?

- I mean thank you, skyndade jag mig att tillägga och kände att rodnaden blev ännu värre.

Han skrattade bara åt mig, och sa:

- But you ARE beautiful!

Jag log generat och tittade på klockan, den var redan halv sju. Vi hade suttit där och pratat i 6 och en halv timma. Tiden hade bara flugit iväg. Lina måste undra vart jag hade tagit vägen.

- It’s getting late.. sa han när han såg att jag kollade på klockan.Your friend must be wondering where you are.

- Yes, svarade jag. But she will understand why I was gone for so long.

Han reste på sig och tog min hand. Vi lämnade filten och allt ihop där på gräset, och gick mot en svart bil som stod parkerad en bit bort. I bilen satt en vältränad man med brunt, ganska kort hår.

- This is Kenny, sa Justin. Kenny this is Elina.

- Hi, sa Kenny.

- Hi, svarade jag.

Vi satte oss i baksätet. I bilen kändes det inte riktigt som att vi kunde prata som vi hade gjort förut, inte när någon annan hörde på. Men vi pratade lite tyst i alla fall.

- Where do you live? frågade jag Justin. I mean, here in Stockholm. At what hotel?

- We have rented two appartements, me and my mum lives in one, and the crew in the other. I think the street is called.. Stallgatan.. Did I pronounce that right?

Jag sken upp. Stallgatan.. Låg inte det precis vid hotellet?

- Oh my god! Stallgatan is right next to Grand Hotel, right? sa jag och log med hela ansiktet.

- Yes it is, svarade Justin och log tillbaka.

- Aah, that’s great!

- Yeah!

Efter ungefär 5 minuter stannade bilen utanför mitt hotell.

- Well.. I guess it’s time to say goodbye then.. sa Justin sorgset. Men sen sken han upp. But.. Maybe you want to meet again tomorrow? frågade han glatt.

- Yes, that i’d love to! svarade jag och log.

- Can I come and pick you up at seven o’clock? And then we’ll what we do?

Man såg verkligen på honom hur glad han blev. Och sju var en bra tid, då kunde jag och Lina shoppa hela dagen innan. Perfekt!

- That will be great! svarade jag och skrattade.

Innan jag öppnade bildörren böjde jag mig fram och gav honom en snabb puss på kinden, och viskade hejdå i hans öra. Sedan skyndade jag mig ut, jag vågade inte riktigt se hans reaktion. Jag sprang över vägen och in genom svängporten. Direkt när han inte längre kunde se mig fick jag ett utbrott och började dansa omkring i lobbyn. Alla stirrade, men jag orkade inte bry mig. Han var underbar! Sen kom jag ihåg Lina, och fick genast dåligt samvete, så jag skyndade mig upp till rummet.Jag tog trapporna eftersom jag var så full av överskottsenergi. Jag öppnade dörren och såg Lina komma rusande med världens bredaste smile.

-----------------------------------------------------------------------------------

ÄNTLIGEN, här kom kapitel 5! Jag har hållt på hur länge som helst, och jag tänkte att eftersom ni inte fick det igår, som jag lovade, så fick jag allt ta och utöka det lite, så det blev ett ganska långt kapitel. Nästa lägger jag upp så fort jag är klar och har fått 7 kommentarer! :D

BIEBERLOVE

Hejsan! :)

Jag håller på att skriva kapitel 5, men ska iväg till min kompis som fyller ååår (GRATTIS!) nu, så jag lägger upp det senare ikväll, OM jag har fått 5 kommentarer på kapitel 4. Hihi :)

BIEBERLOVE

Hon kramade mig jättehårt, och då kunde jag inte hålla mig längre.

- Han kramade mig faktiskt också.

Jag kände hur hon drog efter andan och kramade ännu hårdare.

- Jag tänker ALDRIG släppa!

Jag skrattade åt henne och kramade henne tillbaka. Justin var ute på scen igen, och han tittade faktiskt på mig lite då och då. Jag log mot honom varje gång.

--------------------------------------------------------------------------------------

När konserten var slut började jag och Lina trycka oss ut mot utgången. Efter 2 meter tog det stopp. Det var helt proppfullt, och vi var sist ut eftersom  vi hade stått längst fram. Men det var i alla fall härlig stämning, och alla stod och sjöng. Efter 25 minuter kom vi till sist ut. Ingen av oss kunde tro vad som hade hänt där inne. Att Justin Bieber hade sett just mig i publiken, i en arena med 15 000 personer i. Jag hade mobilen nära till hands hela tiden, i fall han skulle smsa. Vi tog bussen tillbaka till hotellet. Även den var proppfull, och vi fick trycka oss in. Till slut kom vi fram till hotellet. När vi kom in på hotellrummet kastade vi oss i sängen. Vi var helt utmattade! Vi låg och pratade om Justin, Lina ville absolut veta varenda liten detalj!

Vid halv tolv pep mobilen till.Vi skrek till och det blev en kapplöpning bort till min jacka, där jag hade lämnat mobilen.Jag hann först, och slet skrattandes åt mig mobilen.

Hi Elina! :)

I’m sorry if i’m being to bold right now.. But I really want to get to know you!

I thought maybe.. You want to meet with me tomorrow? We can just hang out or something, just talk. :)

Hugs from Justin <3

- OMG! Han vill träffa dig Elina! skrek Lina.

- Jaaa, och jag tror faktiskt att jag vill träffa honom också! Han var jättesnäll.. sa jag glatt.

- Men svara honom då för i helvete!!

- Ta det lugnt, skrattade jag. Jag ska!

Hi Justin! :)

No, you’re not being to bold! :) I would like to get to know you too!

Yes, we can meet tomorrow, it’ll be great! Were should we meet? :)

Hugs from Elina<3

Efter bara några sekunder pep mobilen till igen.

This will be so fun! :) Can I come pick you up at.. 12 tomorrow?

And oh.. Haha, I don’t know where you live..

Hugs from Justin <3

Yes, I’m looking forward to it! :)  I live at Grand Hotell.

Just send me a message when you’re here!

Hugs from Elina <3

Ok.. I will! :)

See ya tomorrow then!

Hugs from Justin <3

- Han ska hämta mig klockan tolv imorgon! skrek jag.

- Fyfan vad roligt!

- Men.. Det har jag ju inte tänkt på.. Vad ska du göra? Shit, är det okej att jag är med honom? frågade jag oroligt.

- Men hallååå! Jag har typ etthundraåttiosju vänner här! Jag tror inte att jag kommer få brist på saker att göra! Självklart är det okej! sa Lina, och kramade mig.

- Aaw, tack! Du är den bästa vännen man kan ha!

Nästa morgon hade vi ställt klockan. Den pep vid tio, och jag ville bara mörda någon. Men så kom jag på att jag skulle träffa Justin idag, så jag skyndade mig upp och in i badrummet för att ta en dusch.Jag var nervös. Väldigt nervös. Det kändes som att jag försökte spola bort nervositeten genom att duscha i två evigheter. Till slut bankade Lina på dörren.

- Har du svimmat där inne eller?  frågade hon.

- Nejdå, jag är just klar! svarade jag, och gick ut ur duschen. Jag klädde på mig en ljust rosa, somrig klänning och lite smycken. Jag sminkade mig lite lagom, jag ville inte se ut som att jag inte brydde mig, men samtidigt ville jag heller inte se desperat ut. Jag blev ganska nöjd med resultatet och sprayade på mig min favoritparfym, "Midnight Fantasy."

- Kan jag se ut så här? frågade jag osäkert.

- Du är jättefin! Kom nu så går vi och äter frukost! Han ska komma om en timma, så om du inte vill stressa får du faktiskt skynda dig, sa Lina.

- Jag kommer på direkten! svarade jag.

Jag tog med mig min ljusa jeansjacka, min handväska och tog satte ett par ballerina på fötterna.

När vi hade ätit klart var klockan kvart i tolv. Klockan hade visst blivit mycket innan vi var klara, även fast jag hade ställt klockan .Vi gick tillbaka till rummet och pratade den sista kvarten.

Prick klockan tolv om ett sms från Justin:

Hi! :)

I’m here now! Come down to the lobby, i’ll be waiting there.

Hugs from Justin <3

- Aaaah! skrek jag. Han är här!

- Omg! Gå nu, svarade Lina.

Jag kramade om min kompis och gick ut genom dörren.

-----------------------------------------------------------------------------------

Här kom äntligen kapitel 4! I nästa kapitel kommer det att hända grejer.. Haha. Glöm inte bort att kommentera när du läser! Jag vill ha minst 5 kommentarer på detta kapitel, från olika IP-nummer innan jag publicerar nästa! :)

BIEBERLOVE

Slutet på kapitel 2: Så började han sjunga på "Favorite Girl". Jag började tycka att han var riktigt bra! Han hade en väldigt fin och mjuk röst. Under andra refrängen kändes det som att han tittade på mig, jag mötte hans blick flera gånger. Men jag kanske hade fel. När han sjöng "cause your the girl of my dreams" sista gången, var jag nästan säker på att han tittade på mig. Konstig känsla. Varför skulle han titta på just mig? När han hade sjungit klart vinkade han in en av backstage-arbetarna för att säga något. Jag passade på att prata med Lina lite.

- Shiit, vad bra han är! sa jag. Jag är riktigt förvånad.

- Jag säger ju att han är bra! svarade Lina glatt.

Justin började sjunga på "That should be me", och jag riktade min uppmärksamhet mot honom igen. Plötsligt tog någon tag i min arm.

---------------------------------------------------------------------------------

- Ursäkta mig! Justin ville att du skulle gå backstage. Han ville tydligen prata med dig. Känner du honom? sa en kvinna i 30 års åldern, som såg ut att arbeta backstage.

Jag var helt förundrad. Och Lina, herregud, hon bara stod och gapade.

- Nej, jag känner inte honom.. Varför ville han det? Men, ja, visst följer jag med! Får min kompis också komma med?

- Han sa inte varför. Och nej, tyvärr,  han ville att det bara skulle vara du.

Jag vände mig om mot Lina och frågade:

- Är det okej för dig?

- Jaa, det är väl klart. Jag menar, att känna dig som kommer att träffa honom nu, är ju nästan som att träffa honom! Men lova att fixa autograf till mig!

Det syntes så klart att hon var avundsjuk, men hon tog det bra.

- Ååh tack, du är bäst! Självklart gör jag det!

Lina log och sa:

- Vi hörs på mobilen sen då?

- Japp! sa jag och följde med kvinnan.

Vi pressade oss fram genom folkmassorna tills vi kom till en dörr. Där gick vi in för att sedan komma vidare till en trappa som ledde upp bakom scenen. Det var ganska litet, hektiskt, och folk sprang fram och tillbaka hela tiden. Överallt stod teknisk utrustning där man kunde reglera ljus, ljud och olika effekter på scenen. Det stod vakter vid öppningarna till scenen som jag antog skulle rycka in om det hände något utanför.

- Du kan sätta dig här, sa kvinnan och pekade på en röd soffa.

På bordet som stod framför fanns det alla möjliga sorters godis, drickor och popcorn. Kvinnan log och fortsatte:

- Ta för dig!

Jag satte mig ner, men kunde inte med att ta av godiset. Jag var jätte nervös! När jag hade kommit hit idag hade jag aldrig trott att jag skulle få träffa självaste Justin Bieber. Men nu satt jag här. På en tv-skärm framför mig kunde jag se konserten, och på en annan lite längre bort fanns en lista med ordningen på alla låtar. Den visade att det var 11 låtar kvar tills konserten var slut, och det skulle vara en paus om 3. Shit! Det betydde att det var ungefär 9 minuter kvar tills jag skulle få träffa en riktigt känd person, som jag dessutom hade börjat tycka vara bra. Vad skulle jag säga? Jag undrade verkligen varför Justin Bieber ville prata med just mig.

Jag satt och drömde mig bort i mina tankar. Jag väcktes av att Justin pratade ute på scenen.

- I''''m just gonna take a brake for ten minuites. See you soon!

Utifrån hördes överlyckliga fans som ropade "JUSTIN, JUSTIN, JUSTIN!" Det sög till i min mage. Nu var det dags. Efter ungefär 20 sekunder såg jag självaste Justin Bieber komma in bakom scenen. Han tittade åt mitt håll, log och ställde ner sin gitarr. Så började han gå mot mig. Ta det lugnt Elina, sa jag till mig själv. Han är bara en kille som alla andra.

Jag ställde mig upp, det kändes så oartigt att sitta ner när någon kom för att prata med en.

- Hi! sa Justin.

- Hi! sa jag.

Han skrattade lite och fortsatte:

- I saw you in the croud.

- I kind of noticed that. Why  me? sa jag glatt.

- I don’t know, actually. I just got an impulse.I thought you were kind of cute.And I still do, of course.

Han log mot mig. Han var faktiskt rätt söt! Jag skrattade till.

- Aww, thank you!

Han såg sig lite besvärat omkring.

- Soo.. You are like.. The first girl  I’ve met who hasn’t gone crazy about the fact that you’re talking to me.. You seem like a very down-to-earth girl.

- Thank you! I think..Fan. Nu kunde jag inte fixa autograf till Lina, så skulle han bara tro att jag var som alla andra tjej, desperat efter hans autograf. Men jaja, hon skulle säkert bli överlycklig över att få krama mig, som hade träffat honom.

- Haha, yes, skrattade han. Uhm.. Maybe I could get your number? Han rodnade.

- Of course you can, sa jag.

Jag skrev mitt nummer på en lapp och gav det till honom.

- Thanks a lot! I’ll send you a sms later tonight, after the show! Han log ett brett leende.

- Do so! svarade jag och log tillbaka.

- I gotta go, i have to be back on stage in one minute. Maybe we’ll see each other someday? At least I hope so..

- I’m sure we will, sa jag. Jag förväntade mig ingen kram, men han gick fram mot mig och gav mig en lite tafatt, men varm kram. Jag kramade honom så klart tillbaka.

- Good luck!

Han log mot mig.

När han hade gått ut igen kom jag ihåg Lina, och skyndade mig ut till henne igen. När hon fick syn på mig började hon skrika.

- OMG! HAR DU TRÄFFAT JUSTIN BIEBER?!

- Jaaa! Han var jättesnäll, och sjukt söt! svarade jag, skrattade.

- Vad sa han? sa Lina med lite lugnare röst.

- Han sa att han hade sett mig i publiken och tyckt att jag var söt, haha, sa jag.

- Shiiit!

- Och så bad han om mitt nummer. Han ska smsa mig senare i kväll, när konserten är slut!

- SKOJJAR DU? HAR JUSTIN BIEBER DITT NUMMER?!

- Jaa, det har han! Han sa till och med att han hoppades att vi skulle träffas någon gång.

Alla runt omkring oss stirrade, men vi struntade i det.

- Åh herregud. Kan inte jag få vara med då?

- Självklart! Men vi får väl se om det blir något. Han måste vara väldigt upptagen..

- Hoppas verkligen det!

Hon kramade mig jättehårt, och då kunde jag inte hålla mig längre.

- Han kramade mig faktiskt också.

Jag kände hur hon drog efter andan och kramade ännu hårdare.

- Jag tänker ALDRIG släppa!

Jag skrattade åt henne och kramade henne tillbaka. Justin var ute på scen igen, och han tittade faktiskt på mig lite då och då. Jag log mot honom varje gång.

-----------------------------------------------------------------------------------

Vad ska hända? :O Skriv vad ni tror!!

Det blev inte ett eeeextra långt kapitel som jag lovade.. Men ni kommer att få många i helgen!

BIEBERLOVE

Hejsan!

Jag är ledsen men jag hinner inte skriva ett nytt kapitel idag eftersom jag har så mycket läxor, och jag har just varit på det jobbigaste träningspasset jag någonsin varit på.. (!?!?!?!?!?!)  Jag lovar att nästa blir ett eeeextra långt kapitel!:D Och förresten, var är kommentarerna? :( Är det någon som läser? KOMMENTERA!!!

BIEBERLOVE

Jag hade aldrig varit särskilt förtjust i Justin Biebers låtar. Han var väl söt, men det var allt. Lina var så himla glada över att han äntligen skulle komma hit, så att hon skulle få kunna gå på hans konsert. Jag hade bestämt mig för att gå med henne, jag menar, jag kunde ju knappast låta henne gå själv..? Dessutom så bjöd ju mamma, och jag fick en trevlig resa till Stockholm. Jag höll på att packa min väska. Den var redan överfull, så jag blev lite orolig, eftersom vi antagligen skulle shoppa en hel del i Stockholm. När man kommer från en liten ort, som jag och Lina, vill man gärna passa på att shoppa loss i de hundratals affärer som verkar omöjliga att hitta någonstans i närheten. Jag bestämde mig för att ta med mig en extra resväska, ifall att jag inte skulle få plats med allt. Jag rev ut allt ur väskan och tryckte ner en bag längst ner. Jag hade alltid varit väldigt ordningsam av mig, så jag började noggrant att vika ihop, och lägga tillbaka alla kläder. Plötsligt hörde jag mamma ropa nerifrån:

- Elina! Det är mat om fem minuter, kommer du ner och dukar?

- Jaa, visst, svarade jag. Jag tänkte att jag ju måste vara lite extra trevlig mot henne eftersom hon bjöd mig på en resa till underbara Stockholm, plus biljetten. Eftersom jag var i princip klar med packningen sprang jag ner direkt och gav henne en puss på kinden.

- Värst vad du är glad idag då, sa hon och log kärleksfullt mot mig.

- Jaaaa, fattar du inte? En HEL vecka med Lina i Stockholm, och konsert! Hur mycket bättre kan det bli? halvt skrek jag.

- Haha, ojoj, ta det lugnt, skrattade mamma.

Jag log och tog små glädjeskutt.

- Jag tror att jag gillar Justin Bieber ändå, sa jag. Det är ju faktiskt tack vare att han kommer hit som jag får åka till Stockholm!

Mamma bara log och skakade på huvudet.

När vi hade ätit gick jag upp till mitt rum. Det är stort och ljust, med två stora fönster mitt på ena väggen. Väggarna är vita, förutom en som har ljusblåa blommor. Jag kollade så att jag hade fått med mig allt, stängde väskan och hann precis bli klar innan Lina ringde.

- NU ÅKER VI! Vi kommer till dig om fem minuter, sa hon. Jag kunde höra långa vägar hur uppspelt hon var och och log för mig själv. Hon hade varit så himla glad, ända sedan jag gick med på att följa med henne på konserten.

- Okej, jag klär på mig, svarade jag glatt.

Jag gick ner för trapporna, och informerade mamma om att Lina och hennes föräldrar skulle komma förbi alldeles strax.

- Min lilla gumma, sa mamma och kysste mig på huvudet. Jag kommer att sakna dig så!

- Jag kommer sakna dig med mamma.

Plötsligt hörde jag någon som tutade ute på gatan. Fem minuter? Nja, snarare två. Lina var en sån himla tidspessimist, till skillnad från mig. Jag tyckte alltid att jag hann allt, och det slutade alltid med att jag fick stressa. Jag skyndade mig att ta på mig mina svarta prime-boots, min jacka och en fin sjal som jag hade köpt dagen till ära. Tåget skulle gå 16.53, och klockan var ungefär 16.00, så vi hade gott om tid. Det brukade ta ungefär 30 minuter att köra till tågstationen.När jag öppnade dörren fick jag se en överlycklig Lina, som bokstavligen satt och hoppade upp och ner på sätet.

- KÖÖÖÖÖÖR! ropade hon. Hennes pappa skrattade, och sa med glimten i ögat:

- Som Mrs. Bieber vill, gasen i botten!

Lina log förnöjt. Jag flinade åt henne. Hon var så underbart söt, och man märkte verkligen hur mycket hon tyckte om Justin Bieber. Men ibland undrade jag lite, hur hon kunde veta att han var som han verkade. Han verkade väldigt snäll, men det skulle ju faktiskt kunna vara en bild som man hade lyckats bygga upp av honom. Jaja, nog funderat. Jag tittade bort mot vår stora gråa villa, tills jag inte längre kunde se mamma som stod i hallfönstret och vinkade. Nu såg jag fram emot en väldigt spännande resa!

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vad tycker ni om den såhär långt? :) Några synpunkter? Det har ju inte hänt så mycket, men det kommer igång snart, det lovar jag. Kommentera gärna!

BIEBERLOVE