Kapitel 17

Vi satte oss vid bordet. Då harklade sig Pattie.

-  Justin, will you say the grace?

Jag fick bita mig lite i läppen för att inte börja skratta. Jag hade totalt glömt bort att de var troende. Alla sänkte sina blickar och Justin började prata.

- We thank you God for this food, and that we are able to be gathered here today. Amen.

- Amen, mumlade alla runt bordet.

--------------------------------------------------------------------

Justins perspektiv:

När vi hade ätit gick jag och Elina över till lägenheten som jag, mamma och teamet skulle ha. Jag hade ju inte sett den än! Vi gick ut och runt huset. De hade pool, och lite längre ner kunde man se en sjö. Vi gick upp för en kort trappa och in genom den vita ytterdörren. Lägenheten var väldigt öppen och ljus. Elina kikade in i lite olika rum, och när hon kom till rum nummer tre vände hon sig mot mig.

- I think this is gonna be your room, sa hon och log.

Jag gick dit och kikade in. Mamma hade tagit in mina saker, gulligt av henne!

Rummet var ganska stort, inte gigantiskt, men inte litet.. Lagom helt enkelt.Väggarna var målade i en fin blå nyans och på golvet låg en vit matta.

- Nice! sa jag och satte mig med en duns på sängen.

Elina visade mig runt i resten av lägenheten. När vi kom in i köket vände hon sig mot mig och log.

- That´s it, i guess.. sa hon.

- It´s really nice! sa  jag, och jag menade det verkligen.

Elina bet sig i läppen sådär sexigt som bara hon kan. Jag log och kysste henne mjukt. Då hördes en harkling. Vi tittade båda förskräckt upp och såg en liten, brunhårig flicka i 8-års åldern stå i dörröppningen.

Jag tittade frågande på Elina som började skratta.

- Åååååååh, vad äckligt! sa flickan.

Elina började skratta ännu mer, och jag undrade vad som var så roligt. Jag förstod ingenting.

- This is Olivia, my sister, sa hon och pekade på tjejen.

- Hi Olivia, i´m Justin, sa jag och log mot henne.

Hon tittade konstigt på mig.

- Vad sa han Elina? frågade hon.

- Han sa: Hej Olivia, jag heter Justin, svarade Elina.

- Aha.. Hur säger man hej på engelska?

- Hi.

Olivia vände sig mot mig och sa " Hi Justin".

Söt liten tjej det där. Jag log mot henne.

- She can´t speak english, sa Elina och ryckte på axlarna.

- Right.. How come you can speak english? frågade jag.

- We get to learn it in school, stupid, sa hon och slog lekfullt till mig på armen.

Sedan vände hon sig mot Olivia och sa något som jag inte uppfattade. Olivia blängde surt på henne och gick klampandes därifrån.

-What was that about? frågade jag och skrattade lite.

- She got mad because I told her to leave, svarade hon och skakade på huvudet.

- Kids... fortsatte hon.

Hon kysste mig snabbt på kinden och tog sedan min hand.

- Go get your swimming trunks, we´re going to the beach, sa hon och drog med mig ut ur rummet.

Jag log av bara tanken på Elina i en bikini..

- Meet me outside the house in 5 minutes, sa hon och daskade till mig på rumpan.

Jag skrattade och gick in i mitt rum för att byta om.

 

Elinas perspektiv:

Jag sprang upp för trapporna till mitt rum och började rota i min garderob. Vilken bikini skulle jag ta?

Tillslut bestämde jag mig för en helt vit som jag gillade. Den fick mig att se lite extra brun ut också. Jag tog på mig den snabbt och tog sedan en ljusrosa strandklänning över. Jag satte upp håret i en boll och tog på mig ett par solglasögon. Sedan hämtade jag en handduk och solkräm och packade ner i en liten väska och gick ner.

När jag gick förbi köket hörde jag röster och stack in huvudet.

- Vi går och badar, sa jag.

- Okej, ha det så kul, svarade mamma och log mot mig.

Jag gick ut och där stod Justin och väntade. Han tog min hand och vi började gå mot stranden. Överallt hördes fåglarnas kvitter och solen värmde skönt på huden.

- Are we gonna ask them if you can come with me to America today? frågade Justin.

- Maybe.. I don´t know.. Maybe it´s best to let them get to know each other a little first, svarade jag.

- Yeah.. You´re probably right. We´ll ask them tomorrow then? Then they will get some time to think about it, sa han och log brett.

Jag kände hur jag blev alldeles varm i hela kroppen. Hans leende var så fint. Hela han var fin.

- Wait, sa jag och stannade.

Han stannade och tittade undrande på mig.

- I just need to remember this moment. Your so beautiful, sa jag och försökte ta en minnesbild. Jag såg till att  verkligen ta in allt. Träden bakom Justin, gräset under hans fötter. Honom. Hans vackra bruna hår, och ögonen, vars djup aldrig tog slut.

- You´re weird. But I love you for that, sa han och kysste mig.

Vi fortsatte gå. Nu kunde man höra vågorna skvalpa vid strandkanten i viken. Vi kände sanden under våra fötter och stannade. Justin tog av sig tröjan och jag bara stirrade. Herregud..

Justin började skratta, och jag kände att jag blev alldeles röd i hela ansiktet.

- Cute, sa han och log mot mig.

- LAST ONE IN THE WATER...... LOSES! skrek Justin och började springa mot vattnet.

Jag drog av mig klänningen och antog tävlingen. Jag sprang som en dåre. Fast stranden var så liten, så han var redan i när jag hade kommit halvvägs. Han stod och glodde på mig.

- Look who´s cute now.. sa jag och skrattade.

- You´re hot, stammade han och tittade sedan generat bort.

Jag gick ner i vattnet och skrek till. Det var iskallt! Jag ignorerade det och gick fram mot honom för att krama honom. Precis när jag nästan hade lagt min armar omkring honom insåg jag att jag fortfarande var torr.. och det var inte han. Jag skulle backa undan men då tryckte han mig mot mig allt vad han kunde. Jag skrek.

- AAAAAH JUSTIN! It´s coooooold! tjöt jag, samtidigt som jag skrattade. Please stop!

- Okay then, sa han och släppte mig.

Det var jag inte beredd på och landade med ett plask i det iskalla vattnet. Jag skrek till. Han bara skrattade åt mig.

- Nudu.. mumlade jag.

- Huh? sa han och såg frågande på mig.

- Nothing, svarade jag och såg illmarigt på honom.

- Oh oh.. utbrast han.

Så var vattenkriget igång. Vi skrattade, och skrattade, och skrattade, tills vi inte orkade mer.Vi gick upp på stranden och kastade oss ner på våra handdukar. Vi låg där ett bra tag, tills jag kände hur det började bränna i huden och jag insåg att jag inte hade någon solkräm på mig. Jag suckade och gick bort till min väska för att hämta den. Justin verkade ha somnat. Jag började smörja in mig. Plötsligt såg jag att Justin tittade på mig.

- You know that you´re beautiful, right? sa han.

- Thank you, svarade jag och log. Can you help me to rub my back?

- Sure, sa han och slickade sig om munnen.

Jag gav honom flaska och han började smörja min rygg. Hans händer var så mjuka. Jag satt där och njöt.

- Done! sa han och böjde sig fram och försökte kyssa mig. När han inte nådde gnydde han besviket.

Jag skrattade lite och vred på huvudet så att han skulle nå. Han log och gav mig en lång passionerad kyss.Vi lade oss ner bredvid varandra, och bara såg in i varandras ögon.

- I love you, viskade Justin och strök bort en hårslinga ur mitt ansikte.

- I love you more, svarade jag och log.

- I love you most, sa han.

- I love you more than most! Ha, beat that! sa jag och flinade.

Han slickade sig om läpparna igen. Gaaah, jag blev galen när han gjorde sådär!

-  Sure. I love you 1000 times more than you can say, sa han och log nöjt.

- Not fair! sa jag.

Han skrattade åt mig och ställde sig sedan upp.

- Come an, i´m dying from overheating! sa han.

Jag tittade skeptiskt på vattnet. Jag som var så behagligt varm. Men lite fick man väl offra.

Jag reste mig upp och vi gick hand i hand ut i vattnet.

 

HAHAHAHA älska bilden!

 

Justins perspektiv:

Vi gick tillsammans ut i vattnet. Det var verkligen skitkallt! Jag rös över hela kroppen när jag satte fötterna i vattnet och jag tvekade.

- I think i´m cold again now, sa jag och började vända tillbaka.

- Oooooh no, not when you got me here, come an now!sa hon bestämt.

- Noo..

- Chicken! sa hon och skrattade.

Nu var jag ju bara tvungen att göra det. Hon visste verkligen hur killar fungerar.

- Okay, we´ll run and count to three and then we just stop and "throw" ourselfs in the water? sa hon.

- Okay.. 1, 2, 3, RUN! sa jag och började springa.

Vi sprang så fort vi bara kunde.

- ONE, TWO, THREE, STOP! skrek hon och dök ner under vattnet.

Jag gjorde detsamma, och när jag kom upp igen var Elina borta. Jag såg mig febrilt omkring efter henne, men kunde inte se henne någonstans. Jag kände paniken stiga och dök ner under vattnet för att titta efter henne, men det var för grumligt för att se något. När jag kom upp igen såg jag henne stå en bit längre ut och gapskratta.

- I scared you there, didn´t I? sa hon.

- Aaaah, never do that to me again! sa jag och började skratta jag med.

Precis då kom det en våg över Elina. Hon skrek till och när hon kom upp till ytan var hon alldeles röd i ansiktet.

Jag stod fortfarande ganska långt bort från henne, och började gå framåt mot henne.

- Are you okay? frågade jag bekymrat.

- Justin STOP! ropade hon.

Jag stannade och tittade undrande på henne. Vad var det nu?

- What? Why?  frågade jag.

- The wave.. Kind of took my bikini, sa hon och gled lite längre ner i vattnet.

Jag började skratta.

- It´s not funny! sa hon allvarligt.

Jag skärpte mig lite.

- Wait, i´ll just go and get a towell for you, sa jag och vände mig om och började gå mot stranden.

 

Elinas perspektiv:

Jag stod där i vattnet utan bikini. Tillsammans med en kille. Seriöst, vågen hade ryckt av mig bikinin... Otroligt. Och sjukt pinsamt. Men han hade nog inte hunnit se något i alla fall.

Efter en liten stund kom han tillbaka, och den här gången hade han en handduk med sig. Han gick fram till mig och räckte över den.

- Thanks.. sa jag generat.

Han vände sig bort så att jag skulle kunna vira handduken om mig. Vad gulligt! En riktig gentleman.

- You can look now, sa jag när jag hade handduken omkring mig.

Han vände sig om och skrattade.

- It´s a little bit funny, that i´m standing here, in Sweden, with the most beautiful girl ever, in the middle of the ocean, and a wave, a wave, just took her clothes.

Jag kunde hålla med honom, det var faktiskt lite komiskt.

Jag hörde att det ringde i min mobil på stranden och sprang i ilfart dit. När jag kom upp till stranden sprang jag snabbt fram till mobilen, och missade det precis. Jag suckade. Det var mamma, så jag ringde upp.

Efter bara en signal svarade hon.

- Hej gumman! Varför svarade du inte? sa hon.

- Vi badade, svarade jag och skrattade inombords. Om hon bara visste vad som hade hänt..

- Vad roligt! Middagen är klar om 10 minuter, så se till att komma hem nu! Klockan är redan halv sju, sa hon och man kunde höra att hon log i andra ändan.

- Okej, vi kommer! Puss!

- Puss.

 

-----------------------------------------------------

Låååångt kapitel! Nu är jag klar och klockan är.... 02.36.. Hehe.. Inte så bra, jag är rätt trött som ni förstår x)

Förlåt för dålig uppdatering, jag vet faktiskt inte riktigt varför det inte har varit bättre.. :S


Kommentera!


BIEBERLOVE


Kommentarer
Postat av: becka

åhh, trevligt kapitel! man vill ha sommar med en gång :(

2011-02-20 @ 11:24:56
Postat av: BIEBER NOVELL

skiiit bra!! :D läs min med <3

2011-02-21 @ 17:50:02
URL: http://ajustinbieberstory.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0