Justinbieberfairytale

- I love you, sa han.

Jag kände hur jag blev alldeles varm i hela kroppen, hur fingrarna pirrade och jag liksom svävade ovanför marken. Det var första gången en kille hade sagt till mig att han älskade mig. Jag log brett mot honom och kysste honom.

- I love you, sa jag.

Det hade aldrig tidigare funnits en mening, inga ord som hade känts så bra att säga. Vi stod där och bara log och såg in i varandras ögon. Till slut ringde min mobil. Jag skrattade till. Det var Lina. Jag struntade i att svara, jag kunde ringa upp när jag hade sagt hejdå. Jag gav Justin en stor kram.

- See you tomorrow then.. sa jag och log mot honom.

- I cant´t wait, svarade han och kysste mig i pannan.

Med de orden gick jag ut genom dörren och ned för trapporna.

-------------------------------------------------------------------

 

 

Elinas perspektiv:

Jag mötte Lina i ingången till hotellet. Hon såg väldigt arg ut.

- Varför klickade du mig?! utbrast hon när hon fick syn på mig, och ställde sig med armarna i kors över bröstet.

- Jag skulle bara säga hej då till Justin.. sa jag försiktigt.

När Lina var arg var det lika bra att bara hålla med henne, annars kunde hon fortsätta vara sur i evigheter.

- Jaha, och varför ringde du inte tillbaka sen då?

Hon höjde på ena ögonbrynet och såg kritiskt på mig. Jag suckade.

- Jag tänkte att det bara var typ 5 minuter tills jag skulle vara tillbaka här, svarade jag. Snälla Lina, jag orkar inte bråka, kan vi inte bara glömma detta nu?

- Du har rätt, förlåt, det var töntigt av mig att bli arg över en sån liten sak, sa hon och gav mig en varm kram.

Vi log mot varandra och gick upp till vårt rum hand i hand.

 

När vi kom upp till vårt rum satte vi oss och åt det sista av godiset och glassen vi hade kvar. När klockan blev kvart i sju var vi tvugna att ge oss iväg mot tåget, så vi tog väskorna och gick ner till receptionen för att checka ut. I disken stod en blond tjej i 20-års åldern som log mot oss när hon såg oss.

- Hejsan! Kan jag hjälpa er? frågade hon.

- Jaa, vi skulle checka ut, svarade jag och lämnade fram nyckeln.

Hon skrev något på datorn och tittade sedan upp på mig.

- Är det du som är Elina? frågade hon.

- Ja, det är jag, svarade jag.

- Jag har något till dig här, sa hon och böjde sig ner bakom disken.

Jag tittade på Lina som höjde undrande på ena ögonbrynet. Sedan dök kvinnan upp igen. I sin famn hade hon en stor bukett rosor, massor av chokladaskar, godis och en dvd-skiva.

- Det här var till dig, sa hon ansträngt och räckte över sakerna till mig.

Jag skrattade till lite.

- De är från Justin Bieber, sa hon.

Jag kände hur jag smälte inombords. Gud så söt han var!

- Aaaw, sa jag och suckade. Min älskling!

Tjejen i receptionen tittade storögt på mig.

- Öh.. Känner du honom? frågade hon.

- Jaa, det gör jag, svarade jag och log mot henne.

Hon stod helt tyst och bara tittade på mig. Jag kände mig ganska så hysat obekväm kan jag säga. Till slut skrattade jag till lite nervöst.

- Oj.. Shit! Har du rört honom? frågade hon och man kunde se hur ett litet leende smög sig fram på hennes läppar.

- Jaa, det har jag, svarade jag och skrattade.

Tjejen gick ut från disken och fram till mig.

- Kan jag få en kram av dig? frågade hon och tittade generat på mig.

Inombords skrattade jag för fullt, men jag ville inte vara taskig, jag förstod ju att hon ville krama mig eftersom jag hade rört honom.

- Uhm.. Visst, sa jag.

En knapp sekund senare hade jag en överlycklig tjej i mina armar. När hon släppte mig tittade hon på mig och log ett vitt leende.

- IIIIIH! Det är ju typ som att jag har träffat honom nu! skrek hon. Hon nästan studsade.

Var det sånt här Justin fick vara med om varje dag? Fast 100 gånger värre? Eller.. värre och värre, det var faktiskt ganska kul.

- Men jag måste gå nu, sa jag till tjejen som glatt erbjöd sig att ringa en taxi åt oss.

Vi tackade och 5 minuter senare svängde en limosin in på uppfarten.

- Den är till er, sa receptionisten och pekade på limon.

Jag glodde på den, och vände mig sedan mot tjejen igen.

- Uhm.. Det är verkligen jättesnällt av er att fixa limo och så till oss, men.. Öh, vi har nog inte råd att betala den, sa jag.

Tjejen log mot oss.

- Hotellet betalar såklart! sa hon och hjälpte oss med väskorna bort till bilen.

- Oj.. Öh, tack! stammade jag.

- Det är inga problem, svarade hon och log varmt. Trevlig resa!

 

Justins perspektiv:

Elina hade gått för en bra tag sedan.. Trots att jag visste att jag skulle träffa henne redan imorgon kände jag en enorm saknad. Och när jag inte kunde vara med henne, vad skulle jag då hitta på? Jag kanske skulle gå ut och försöka hitta några fans? Fast nä.. De var så hysteriska. Precis då ropade mamma.

- Justin? Börjar du packa dina saker?

Jag suckade.

- Ja! svarade jag.

Jag stängde dörren till mitt rum och satte på 6 foot 7 foot på högsta volym. Sedan såg jag mig omkring i rummet och kände hur allt luft gick ur mig. Hur kunde det bli så stökigt på bara några dagar? Jag himlade med ögonen åt mig själv och satte igång att packa ner mina kläder i väskorna. Efter lite drygt en timma var jag färdig och gick ut till mamma i köket. Hon stod och lagade mat och såg lite stressad ut.

När jag kom in i rummet tittade hon upp på mig och log bekymrat.

- Du gubben? Är det viktigt för dig att jag är med på presskonferensen imorgon? frågade hon.

- Nej, jag har ju teamet med mig, svarade jag. Vadå då?

- Vad bra! Jag har inte hunnit packa mina saker än, och nu måste jag laga mat, och diska och massa... sa hon och suckade.

- Men mamma! Gå och packa, jag fixar maten, sa jag och pussade henne på kinden.

Hon log och kramade mig.

- Tack älskling, du är bäst!

 

När vi hade ätit och diskat var klockan redan halv tio. Jag gick in på mitt rum och satte på datorn.
Jag klickade mig in på twitter och uppdaterade:

 

I miss u already.

 

Efter bara några sekunder fick jag tusentals av upprörda, Who do you miss?! tillbaka och jag skrattade. Mina fans var så söta. De var oerhört viktiga för mig.
Jag klickade runt och tittade vad fansen hade skrivit till mig. Efter några minuter såg jag att Elina hade twittrat.

 

Just left Stockholm and my darling.. Miss u a lot baby<3

 

Jag log. Det var i alla fall inte bara jag som saknade någon. Jag stängde av datorn och gick till badrummet och gjorde mig i ordning.

Jag skulle upp redan klockan 7 morgonen där på, och ville inte se trött ut inför svenskarna.
Jag gick tillbaka till mitt rum och drog av mig tröjan. Jag skulle precis ta på mig pyjamasen när jag fick ett sms. Det var från Elina.

 

Hi my love <3

I miss you a lot.. :( Skype?

I love you.

Kisses

 

Hi sweety <3

I miss u too.. And of course!

Love you.

 

 

Jag satte på datorn och loggade in på skype. Elina ringde innan jag ens hann se vilka som var online.

Jag accepterade och satte på video.

- Hi Justin! hördes hennes oerhört vackra röst.

- Hi baby, svarade jag och log mot henne.

Jag såg hur hennes blick fastnade på något på skärmen och jag skrattade lite.

- And what are you staring at? frågade jag.

- Uhm.. Your hot, svarade hon och rodnade.

- You're hotter, sa jag flörtigt.

 

Vi pratade länge om allt möjligt. När klockan var tolv började jag gäspa och förklarade för henne att jag skulle upp om sju timmar.

- Okay, but i'll see you tomorrow then? sa hon frågande.

- Of course! I'll call you when i'm almost there, svarade jag och log varmt mot henne.

- Good!

- Okay, but goodnight. I love you, sa jag.

- I love you too, svarade hon.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------

What do you thiiink? ;) Jag tycker att det behövs lite drama.. Några idéer?

Glöm inte att kommentera.. :)

 

BIEBERLOVE