Justinbieberfairytale

Vi skrattade länge åt Justins ansiktsuttryck, och glömde liksom bort att det var så kort tid kvar.Efter ett tag utbrast Justin:

- Shit, Kenny is downstairs, he has waited for me like forever!

- Noo, but tell him to get up here and give him some icecream, svarade jag och tänkte att det var riktigt synd om honom. Fy vad tråkigt att stå där i två evigheter!

- Yeah, i´ll text him.

Plötsligt pep det till i både min och Linas mobil samtidigt. Vi tittade förundrat på varandra och tog upp mobilerna. Jag stelnade till när jag såg vad som stod i meddelandet.

------------------------------------------------------------------------------

Elinas perspektiv:

Hej tjejer!

Vi har visst klantat till det lite, och råkat boka biljetter till hemresan redan ikväll!

De är inte ombokningsbara så ni får nog tyvärr ta och packa väskorna redan idag..

Tåget går 19.43, så se till att vara där i tid. Vi möter er på perrongen hemma.

Kram från Elsa

Elsa var min mamma. Hur klantig fick man vara egentligen?! Det här betydde ännu mindre tid med Justin.

19.43.. Nu var klockan lite efter tre.. det betydde att det bara var kanske 4 timmar kvar tills jag inte kunde vara säker på att jag någonsin skulle få träffa honom igen! Jag såg förfärat på Justin och nästan flög bort till honom och klamrade mig hårt fast jag honom. Han tittade oroligt på mig.

- What is it? frågade han.

- My mum just texted me and said that.. that she has booked the wrong train home..

Jag kände hur tårarna tryckte på.

- But when do you have to go home then?! frågade han.

- The train leaves today at 7.43 PM..

- But.. that´s in less than five hours! sa han förskräckt.

- I know! And the tickets are none flexible, so we HAVE to leave by then..

Vi såg sorgset på varandra. Plötsligt fick jag en idé.

- Justin, do you have anything planned here in Stockholm for the rest of the week? frågade jag hoppfullt.

- Uhm.. I have a press conferece at tomorrow morning, but then i´m just supposed to chill out for the rest of the week, svarade han och tittade fundersamt på mig. Why do you wonder?

- Because I thought maybe you can come with us!

Han lös upp.

- Oh my god, that is perfect! But is there a hotel where you live? Otherwise we don´t have anywhere to stay..

- No there isn´t, but I live in a duplexhouse, and we usually rent the other apartment, but not right now, so you can all stay there! sa jag och kände att det här kunde bli precis hur bra som helst. Mamma skulle få träffa Justin och se att han verkligen är en bra kille som jag gillar, och som verkar gilla mig också, och förhoppningsvis så skulle hon gå med på att jag ska åka med Justin till USA över sommaren.

- That´s awesome! svarade Justin och log ett brett leende. You guys can come with me to my apartment and we can discuss it with my mum and my team!

- Of course! But we have to pack our things before, if we happen to stay at your place for a little to long. Is that okay?

Jag var så himla glad! Känslan av att det nog kanske ändå skulle kunna bli något bra av detta växte sig allt starkare.

- Yeah sure, but I think it would be safest for you if we don´t go there together, my fans always gets crazy when they see me with a girl.. svarade han och fortsatte:  So maybe it´s best if I and Kenny go first, and then you can come when you´re done? Then I can prepare my mum and the team for you.

- That´ll be great! svarade jag, och gav honom en stor kyss.

Justins perspektiv:

Jag sa hejdå till tjejerna och gick ut genom dörren. Jag tryckte på hissknappen och ut kom Kenny. Jag puttade tillbaka honom in i hissen och förklarade att vi skulle hem, och att jag hade ett förslag. Kenny bara skrattade. Jag satte på mig mina solglasögon precis innan jag klev ur hissen, och gömde mig bakom Kenny. Det stod en hel hög med tjejer i lobbyn och pratade med receptionisten. På sig hade de tröjor med texten "WE LOVE JUSTIN BIEBER." Jag kunde inte låta bli att skratta. Deras högsta önskan var antagligen att få träffa mig, och så hade de inte en aning om att jag gick precis bakom dem. Jag kände mig lite taskig som inte pratade med dem, så jag bestämde mig för att gå fram till dem. När alla tittade åt ett annat håll än där jag kom från smög jag mig fram och ställde mig bakom dem.

- Hi, sa jag lite diskret, men ändå så att alla skulle kunna höra mig.

Alla vände sig om samtidigt, och jag kunde se hur deras ögon blev stora som tefat.

- Oh my god... sa en tjej med blont hår och blåa ögon som stod närmast mig.

De bara stod och gapade, och tillslut skrattade jag till, och de började skrika.

- OH MY GOD, CAN I HAVE A PICTURE OF YOU AND ME?

- CAN I HAVE YOUR AUTOGRAPH?

- CAN I PLEASE HUG YOU!?

De skrek och hoppade upp och ner på stället. Jag skrattade och kände mig som gud när jag uppfyllde alla deras önskningar. De lugnade sig lite och pratade istället för att skrika. De frågade lite frågor, och flera av dem grät. Jag var tvungen att le, mina fans var så himla härliga. Efter några minuter insåg jag hur kort tid det var kvar tills Elina skulle åka hem och jag förklarade för dem att jag var tvungen att gå. De skrek "I LOVE YOU JUSTIN" i kör, och verkade tävla om vem som kunde skrika högst. Jag vinkade åt dem och gick ut genom dörrarna till hotellet. Jag och Kenny sprang till vår lägenhet så fort vi kunde. Om fansen skulle se vart jag bodde skulle de antagligen stå utanför dörren och skrika i flera dagar, och då skulle knappast Elina kunna komma in. Vi klarade oss precis och skyndade oss upp till 2:a våningen där lägenheten jag delade med mamma låg.

- Can you tell everyone that they should come to our apartement? frågade jag Kenny. I have something important to say.

- Sure, sa Kenny med sin myndiga röst och gick in i lägenheten mitt emot.

Jag skyndade mig in till mamma så att jag skulle hinna prata med henne lite innan de andra kom. När jag kom in hörde jag mamma sjunga med på en Michael Jackson låt.  Jag log och tänkte att jag nog hade världens finaste mamma.

- Hi mum, i´m home, ropade jag.

- Darling! ropade hon och kom ut i hallen och gav mig en bamsekram.

Jag skrattade och kramade henne hårt tillbaka. Vi gick in i vardagsrummet och satte oss i soffan. Jag tittade allvarligt på henne.

- Uhm.. I´ve kind of met a girl, sa jag och kände att jag rodnade.

Jag såg hur mammas ansikte sprack upp i ett stort leende.

- Oh my god, how is she? frågade hon.

- She´s..Kind, funny, extremely cute.. svarade jag och suckade. Jag älskade min mamma, jag kunde verkligen prata med henne om allt.

Hon log, men sedan syntes det att hon kom och tänka på något som inte var bra.

- Is she from Sweden? frågade hon oroligt.

- Yes.. svarade jag och tittade undrande på henne.

Hon tittade ner på sina händer.

- I just don´t want you to get hurt.. You know that you´ll have to leave her, right? svarade hon och såg granskande på mig.

- I know.. But anyway, she is coming here at any time now, svarade jag. We have a suggestion.

- Okay, I´m looking forward to it, svarade hon och skrattade.

Precis då öppnades dörren och hela teamet klev in i vardagsrummet.

- I forgot, the team is coming too, sa jag och flinade.

Elinas perspektiv:

Vi packade för fullt. Tillslut hade jag fått med allt, och fick anlita Lina för att kunna stänga väskan. Hon ställde sig på locket och jag drog för allt vad jag var värd i dragkedjan. Det gick efter ett tag, och jag ställde mig upp och pustade. Då fick jag syn på min necessär och suckade.

- Faaan! utbrast jag. Jag glömde necessären! Jag kommer ALDRIG att få i den i väskan!

Lina började skratta åt mig och sa:

-  Du skulle inte köpt massa kläder!

- Åååååh, vad irriterande? Får jag ha den i din väska? frågade jag och fnissade lite.

- Självklart! sa Lina och stoppade ner min necessär. Hennes väska gick att stänga hur lätt som helst.

-Tack! sa jag och log. Jag går över till Justin nu då.. Är det okej?

- Japp, jag ska träffa Alva innan vi åker. Vi är tillbaka här kvart över fem, okej? svarade och och log tillbaka.

Jag nickade och gick ut genom dörren.

- LOVE YOUUU, skrek jag och Lina tittade ut genom dörren och flinade.

- Detsamma!

Jag tog trapporna ner och skulle precis ta upp mobilen för att smsa Justin och säga att jag var påväg, när jag fick ett sms.

Hi <3

Mum´s ready! I live on Stallgatan, i´ll meet you outside.

When do you come?  :)

Hugs<3

Jag log och svarade:

Hi there! <3

I´m leaving the hotel right now. I´ll be there in 2 minutes. :)

Okay, see you soon! :) <3

Jag lade ner mobilen och gick i rask takt mot mitt mål. När jag svängde upp på stallgatan såg jag Justin stå i en av dörrarna och vinka. Jag log och sprang den sista biten. Han kysste mig mjukt och tog min hand. Det pirrade i hela kroppen. Jag var så sjukt nervös, jag skulle träffa hans mamma och hela hans team! När vi kom upp till andra våningen gick vi till höger och fram mot en brun dörr.Han tog tag i handtaget och vi klev in. Vi möttes av skratt och sång och Justin sa:

- The others are already here.

Han log och drog med mig in i ett stort ljust rum som var fullt av människor. Allas uppmärksamhet riktades mot mig och en kvinna med långt brunt hår reste sig upp och gick mot mig med ett stort leende på läpparna.

- Hi! You must be Elina, sa hon tog i hand. I´m Pattie.

- Hi! svarade jag och log. Gud vilken söt mamma.

Justin pekade på var och en av människorna i rummet och presenterade dem för mig. Alla tittade granskande på mig, som för att kolla så att jag verkligen tyckte om honom för den han var och inte bara för att han var känd, och det märktes verkligen att de var rädda om Justin och bara ville hans bästa. Han höll min hand hela tiden och de andra gjorde plats för oss i soffan. Vi satte oss och Justin började prata.

- We have a suggestion, sa han och log.

De andra nickade och han fortsatte.

- Uhm.. we kind of like each other, and we really don´t want to leave each other.. Elina has to go home today, and I figured that maybe we can go to where she lives and stay there for the last days before we have to go back to America?

----------------------------------------------------------------------------

Vad ska de andra säga? :O Kommentera!

Förlåt för dålig uppdatering!  Det kommer att bli bättre :)

BIEBERLOVE