Kapitel 2
Jag och Lina hade kommit fram till Stockholm vid halv nio, och vi var på hotellet en halvtimma senare. När vi kom upp på vårt rum blev vi överlyckliga. En UNDERBAR dubbelsäng, stora fönster, ett fantastiskt badrum, TV.. Rummet var fantastiskt!
- Det här kommer att bli den bästa veckan någonsin! skrek både jag och Lina samtidigt. Vi började gapskratta och ramlade ihop på sängen. Där låg vi ett bra tag och pratade, och till och med jag började känna mig uppspelt över Justin Bieber konserten. När klockan blev tolv bestämde vi oss för att göra oss i ordning, det skulle bli en lång dag imorgon med massa shopping, och på kvällen en konsert.
Lina väckte mig morgonen därpå. Jag har väldigt svårt att gå upp på morgonen, men eftersom vi skulle ha en rolig shoppingdag, hasade jag mig upp ur sängen direkt.
- Värst vad morgonpigg man är idag då, sa Lina och skrattade retsamt åt mig. Jag slängde en kudde på henne, mer orkade jag inte. Jag gick in i badrummet och tog en kalldusch för att vakna till ordentligt. Jag sminkade mig och drog på mig lite kläder. Det blev en vit magtröja, jeansshorts, en brun handväska, ett par blågråa skor och lite accessoarer.
När jag kom ut ur badrummet utbrast Lina:
- Äntligen! Herregud vad långsam du är! Nu går vi!
Hon halvt sprang ut ur rummet. Jag slängde snabbt ner plånbok, mobil och lite smink i väskan, låste dörren och fick rusa ikapp henne.
- Ta det luugnt! sa jag andfått.
- Neej, jag vill hitta något riktigt fint som jag kan ha på konserten! Vi har bara 4 timmar på oss innan vi måste vara tillbaka på hotellet!
- Lina.. Du kommer förmodligen att springa förbi alla fina kläder om du håller det här tempot, sa jag och skrattade.
Äntligen saktade hon ner. 2 timmar, 13 butiker och 960 kronor senare var vi slutkörda och bestämde oss för att pausa och ta en fika. Både var övertygade om att vi inte orkade röra en fena till, och att vi var tvungna att gå tillbaka till hotellet och vila upp oss så att vi skulle orka hålla igång senare på kvällen.
Klockan var 18.00 när vi gick ut genom dörren, festfina och fixade. När vi kom till Globen var det smockfullt med folk. Vi ställde oss i kö. Överallt hördes extremt glada Justin fans och stod och skrek hans namn i hopp om att han skulle höra dem.
- Aaah, jag blir galen av längtan! sa Lina plågat, fast samtidigt väldigt lyckligt.
- Jag längtar faktiskt också lite, sa jag. Lina skrattade åt mig och sa:
- Tack för att du följer med mig. Asså verkligen, det hade inte varit alls lika kul att gå med någon annan, eller ännu värre, SJÄLV!
- Men sluta! Det är jätteroligt ju!
Det blev vår tur att visa fram våra biljetter, och "biljettvärden" hälsade oss välkomna. Vi trängde oss in och vi hade faktiskt lyckats fixa plats längst fram! Lina var hysterisk.
- FATTAR DU?! JAG KOMMER ANTAGLIGEN ATT FÅ RÖRA VID HONOM!
- Jaaa, det är sjukt! skrek jag. Det var en sån sjukt hög ljudvolym att man var tvungen att skrika.
Plötsligt blev scenen alldeles rökig och man såg en kula komma upp ur marken. Jag, som inte var ett stort Bieber-fan fattade låångt efter alla andra, som började skrika för full hals, vad som hände. Det var Justin som kom i kulan! Det var en sån enormt härlig stämning - globen var packat med glada människor - så att man fick gåshud. Jag skrek lite jag med. Så började han sjunga. Det här var så mycket bättre än hans låtar när de var inspelade! Det kändes otroligt att jag fick vara där, bara 5 meter ifrån en av tidernas största tjejidol. Alla skrek "I LOVE YOU JUSTIN" på engelska, för att han skulle förstå. Han skrattade och sa:
- Love you too!
Alla skrek av glädje. Han började spela en lite mystisk melodi på gitarren.
- All right. Are you guys ready?
- YEEEES! skrek alla samtidigt.
- Are you sure?
-YEEEEES!!
- All right, lets go.
Så började han sjunga på "Favorite Girl". Jag började tycka att han var riktigt bra! Han hade en väldigt fin och mjuk röst. Under andra refrängen kändes det som att han tittade på mig, jag mötte hans blick flera gånger. Men jag kanske hade fel. När han sjöng "cause your the girl of my dreams" sista gången, var jag nästan säker på att han tittade på mig. Konstig känsla. Varför skulle han titta på just mig? När han hade sjungit klart vinkade han in en av backstage-arbetarna för att säga något. Jag passade på att prata med Lina lite.
- Shiit, vad bra han är! sa jag. Jag är riktigt förvånad.
- Jag säger ju att han är bra! svarade Lina glatt.
Justin började sjunga på "That should be me", och jag riktade min uppmärksamhet mot honom igen. Plötsligt tog någon tag i min arm.
------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad ska hända? Vem var det som tog tag i Elinas arm? Nästa kapitel kommer förmodligen imorgon (19 januari 2011). Men först vill jag ha minst 3 kommentarer, så att jag vet att det är någon som läser. :) Gillar ni att det är långa kapitel? Eller vill ni att jag ska skriva kortare?
BIEBERLOVE
Kapitel 1
Jag hade aldrig varit särskilt förtjust i Justin Biebers låtar. Han var väl söt, men det var allt. Lina var så himla glada över att han äntligen skulle komma hit, så att hon skulle få kunna gå på hans konsert. Jag hade bestämt mig för att gå med henne, jag menar, jag kunde ju knappast låta henne gå själv..? Dessutom så bjöd ju mamma, och jag fick en trevlig resa till Stockholm. Jag höll på att packa min väska. Den var redan överfull, så jag blev lite orolig, eftersom vi antagligen skulle shoppa en hel del i Stockholm. När man kommer från en liten ort, som jag och Lina, vill man gärna passa på att shoppa loss i de hundratals affärer som verkar omöjliga att hitta någonstans i närheten. Jag bestämde mig för att ta med mig en extra resväska, ifall att jag inte skulle få plats med allt. Jag rev ut allt ur väskan och tryckte ner en bag längst ner. Jag hade alltid varit väldigt ordningsam av mig, så jag började noggrant att vika ihop, och lägga tillbaka alla kläder. Plötsligt hörde jag mamma ropa nerifrån:
- Elina! Det är mat om fem minuter, kommer du ner och dukar?
- Jaa, visst, svarade jag. Jag tänkte att jag ju måste vara lite extra trevlig mot henne eftersom hon bjöd mig på en resa till underbara Stockholm, plus biljetten. Eftersom jag var i princip klar med packningen sprang jag ner direkt och gav henne en puss på kinden.
- Värst vad du är glad idag då, sa hon och log kärleksfullt mot mig.
- Jaaaa, fattar du inte? En HEL vecka med Lina i Stockholm, och konsert! Hur mycket bättre kan det bli? halvt skrek jag.
- Haha, ojoj, ta det lugnt, skrattade mamma.
Jag log och tog små glädjeskutt.
- Jag tror att jag gillar Justin Bieber ändå, sa jag. Det är ju faktiskt tack vare att han kommer hit som jag får åka till Stockholm!
Mamma bara log och skakade på huvudet.
När vi hade ätit gick jag upp till mitt rum. Det är stort och ljust, med två stora fönster mitt på ena väggen. Väggarna är vita, förutom en som har ljusblåa blommor. Jag kollade så att jag hade fått med mig allt, stängde väskan och hann precis bli klar innan Lina ringde.
- NU ÅKER VI! Vi kommer till dig om fem minuter, sa hon. Jag kunde höra långa vägar hur uppspelt hon var och och log för mig själv. Hon hade varit så himla glad, ända sedan jag gick med på att följa med henne på konserten.
- Okej, jag klär på mig, svarade jag glatt.
Jag gick ner för trapporna, och informerade mamma om att Lina och hennes föräldrar skulle komma förbi alldeles strax.
- Min lilla gumma, sa mamma och kysste mig på huvudet. Jag kommer att sakna dig så!
- Jag kommer sakna dig med mamma.
Plötsligt hörde jag någon som tutade ute på gatan. Fem minuter? Nja, snarare två. Lina var en sån himla tidspessimist, till skillnad från mig. Jag tyckte alltid att jag hann allt, och det slutade alltid med att jag fick stressa. Jag skyndade mig att ta på mig mina svarta prime-boots, min jacka och en fin sjal som jag hade köpt dagen till ära. Tåget skulle gå 16.53, och klockan var ungefär 16.00, så vi hade gott om tid. Det brukade ta ungefär 30 minuter att köra till tågstationen.När jag öppnade dörren fick jag se en överlycklig Lina, som bokstavligen satt och hoppade upp och ner på sätet.
- KÖÖÖÖÖÖR! ropade hon. Hennes pappa skrattade, och sa med glimten i ögat:
- Som Mrs. Bieber vill, gasen i botten!
Lina log förnöjt. Jag flinade åt henne. Hon var så underbart söt, och man märkte verkligen hur mycket hon tyckte om Justin Bieber. Men ibland undrade jag lite, hur hon kunde veta att han var som han verkade. Han verkade väldigt snäll, men det skulle ju faktiskt kunna vara en bild som man hade lyckats bygga upp av honom. Jaja, nog funderat. Jag tittade bort mot vår stora gråa villa, tills jag inte längre kunde se mamma som stod i hallfönstret och vinkade. Nu såg jag fram emot en väldigt spännande resa!
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad tycker ni om den såhär långt? :) Några synpunkter? Det har ju inte hänt så mycket, men det kommer igång snart, det lovar jag. Kommentera gärna!
BIEBERLOVE
Hellooo jblovers!
