Kapitel 14

- Guitar? Cool, you have to show us someday, sa Ryan med en liten glimt i ögat.

Jag skrattade lite nervöst och mumlade "säkert" på svenska. Varför var jag tvungen att berätta om det? Jag var jättedålig i jämförelse med Justin, och de skulle säkert tycka att jag var usel. Justin märkte att jag tyckte att det var jobbigt och öppnade precis munnen för att säga något när Pattie kom tillbaka ut till vardagsrummet. Jag tog Justins hand och klämde den hårt.Allihopa såg förväntansfullt på henne. Hon såg helt uttryckslös ut i ansiktet.

- Uhm..Sorry, but... sa hon och såg lite ledsen ut.

Jag kände hur mitt mod sjönk. Nehe, då blev det inget med det. Precis när jag kände hur tårarna började välla fram ur ögonen sprack Patties ansikte upp i ett stort leende.

- But I´m afraid you all have to back your belongings, cause'  we´re going to Trosa!

Jag blev så glad att jag hoppade upp i Justins famn och gav honom en stor kyss, mitt framför alla andra.

 

HAHA, TROSA, LITE RANDOM SÅ XD men jajajajaaaaaaa, det finns faktiskt en liten ort som heter Trosa ;)

----------------------------------------------------------------

 

 

Vi satt i soffan och pratade länge. Jag fick berätta om min familj och stället där jag bodde, om lägenheten de skulle bo i och en massa annat. Efter en stund tittade jag på klockan och såg att det bara var 5 minuter kvar tills jag skulle vara tillbaka i lägenheten. Jag sa hejdå till alla och Justin gick med mig ut i hallen. Jag tog på mig mina skor och jacka, och sen blev jag stående. Jag tittade in i hans vackra ögon och han gav mig en stor kram. Jag drog in lukten av honom, och liksom sparade den inuti mig, någonstans där den alltid skulle finnas kvar. Han släppte mig, men jag vägrade att släppa. Det var visserligen bara en dag, knappt det jag skulle vara utan honom, men det kändes som två evigheter. Jag saknade honom redan. Han märkte att jag inte ville släppte och tog mitt ansikte i sina händer. Han tittade in i mina ögon, och det kändes som att han såg rätt in i mig, som att han kunde se varenda liten detalj av mig, ingenting var längre hemligt.

- I love you, sa han.

Jag kände hur jag blev alldeles varm i hela kroppen, hur fingrarna pirrade och jag liksom svävade ovanför marken. Det var första gången en kille hade sagt till mig att han älskade mig. Jag log brett mot honom och kysste honom.

- I love you, sa jag.

Det hade aldrig tidigare funnits en mening, inga ord som hade känts så bra att säga. Vi stod där och bara log och såg in i varandras ögon. Till slut ringde min mobil. Jag skrattade till. Det var Lina. Jag struntade i att svara, jag kunde ringa upp när jag hade sagt hejdå. Jag gav Justin en stor kram.

- See you tomorrow then.. sa jag och log mot honom.

- I cant´t wait, svarade han och kysste mig i pannan.

Med de orden gick jag ut genom dörren och ned för trapporna.

 

---------------------------------------------------

Asså SHIT, jag skäms!Förlåt för världshistoriens kortaste och TRÅKIGASTE kapitel, jag är helt slut efter denna veckan med nationella och massa andra prov och grejer, och jag orkade verkligen inte..Det tog mig en timma att få ihop denna korta lilla text. :S Jag ska skriva så många jag bara kan imorgon, när jag har sovit lite, haha! :D


BIEBERLOVE





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0